Varför är långvarigt stillasittande dåligt
ni dör inte av allt sittande, men detta räcker inte heller med att bara sträcka på tårna för att nå en hälsovinst, säger Elin Ekblom Bak. Det första vetenskapliga belägget för att stillasittande leder till sämre hälsa kom på talet. Vanligast är för att en så kallad accelerometer fästs om midjan eller på låret och registrerar alla förflyttningar eller tid när personen inte rör sig. Här har i stället den fysiska aktiviteten minskat.
Den senaste rapporten från organisationen Generation pep, som verkar för ökad hälsa bland barn och unga, visar till exempel för att ett av fem barn rört sig mindre under pandemin och att ett av tre barn har ägnat mer tid framför ett skärm. Hon påpekar samtidigt att även ifall människan är gjord för rörelse har sittandet alltid haft en viktig funktion för för att vila och återhämta sig.
I år kom en ny, uppdaterad version som sammanfattar den senaste forskningen. Under den första vågen rapporterade drygt 25 procent att de satt mer.
Fysisk aktivitet och stillasittande
En viktig faktor är bättre mätmetoder. I stället sitter oss mer. Det har gjort att vi för tillfället reviderat rekommendationerna, säger Ing-Mari Dohrn, forskare inom fysisk aktivitet och hälsa på Karolinska institutet och ordförande i YFA. För den likt inte kan undvika att sitta mycket gäller den övre nivån. Studentlitteratur , riktad mot bland annat vårdpersonal. Även om det kunna vara svårt att jämföra med äldre mätningar som bygger på självskattningar är forskarna överens om att sittandet har ökat på senare år.
Sitter du nästan hela dagen dock tränar intensivt ett par gånger i veckan? Allt fokus låg på fysisk aktivitet. Plötsligt pang bom ökade en av fyra sitt sittande.
Res dig – att sitta länge är värre än du tror
Men inom den tidigare versionen, som kom för tio år sedan, nämndes knappt sittandet. Forskarnas förklaring var att chaufförerna satt still mer än konduktörerna. Det motsvarar nio till tio timmar om dagen. I mars kom en undersökning från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, om hur levnadsvanor och psykisk hälsa hos 5 arbetsföra svenskar har påverkats under pandemin. Medan tidigare studier byggde på formulär där försökspersonerna själva fyllde i hur mycket de suttit respektive rört sig används numera även aktivitetsmätare.
Bild: Getty images. Nya tydliga skrivningar om faran med långvarigt stillasittande finns också i dem nya riktlinjerna för fysisk aktivitet i USA från och från WHO från förra året. Budskapet om stillasittandets hälsofaror kommer i enstaka tid när pandemin gjort att många tillbringar fler timmar på rumpan, enligt en rad rapporter och studier från Sverige och andra länder. Hon har länge forskat om hur människor påverkas av långvarigt stillasittande.
Vi tänker inte på det, och när vi bör fylla i ett formulär underskattar vi gärna tiden vi sitter medan vi överskattar hur mycket vi tränar, säger Elin Ekblom Bak. Mätningar med accelerometer visar att både ungar och vuxna sitter i genomsnitt omkring 60 procent av den vakna tiden. För åtta år sedan sammanställde hon all då tillgänglig kunskap i boken Långvarigt stillasittande: En hälsofara i tiden? Aktivitetsmätningar visar att jägar-samlarfolk även kan sitta åtskilliga timmar om dagen, dock då oftast på huk eller direkt vid marken, vilket aktiverar musklerna mer än då vi sitter i en stol med ryggstöd.
En annan skillnad är att de inom övrigt har mer fysiska arbetsuppgifter och rör sig mer än människor i den industrialiserade världen. Enligt Mai-Lis Hellenius, professor vid Karolinska institutet som forskar om kopplingen mellan föda, motion och hälsa, har råd till människor varit alltför fokuserade på motion och träning. Det ger mer tillförlitliga och detaljerade uppgifter. Även svenska Folkhälsomyndigheten stödjer sig på WHO i sina nya riktlinjer som kom inom början av juni.
Budskapet får knappast någon att höja ögonbrynen. Att vi borde utflykt oss från soffan och snöra på löparskorna — det vet väl alla? Då visade en studie att busschaufförer i London ägde fler hjärtattacker och också fler med dödlig utgång än konduktörerna på samma bussar. små människor och ungdomar bör få upp pulsen minimalt en timma om dagen och träna lite hårdare tre gånger i veckan.
Motsvarande siffra på grund av andra vågen var 17 procent. På senare år har forskningen börjat ringa in konsekvenserna för hälsan av alla timmar vi tillbringar i bil, bakom skrivbord på jobbet samt framför skärmar på fritiden. Slutsatsen är för att tidigare forskning verkar ha underskattat både riskerna med att sitta mycket och de stora hälsovinsterna med fysisk aktivitet. Samtidigt minskade den genomsnittliga tiden för daglig aktivitet och motion.
Senare kom studier som visade på samband mellan fler timmar framför tv:n och ökad förekomst av bland annat övervikt och diabetes. Då är det läge att få in mer rörelse i vardagen.