Varför är skolan gratis i sverige
Forskarnas analys visar att införandet av skollunchprogrammet ej ledde till några förändringar i skolnärvaro, vilket redan var hög innan skolmåltiderna infördes. tillsammans bidraget kom även strikta näringsnormer för dem måltider som serverades, vad gäller bland annat proteinmängd, vitaminer och fetthalt. Kritiker har även ifrågasatt kvaliteten på de måltider som erbjuds mat eller dryck. Resultaten hänger ihop: eleverna åt bra föda i skolan, de blev längre och skaffade sig mer utbildning, vilket kan förklara ett stor del av varför de fick ett bättre inkomst genom livet.
Det fanns farhågor om undernäring, på grund av brist vid näringskunskap i kombination med ohälsosamma matvanor. Forskarna fann dock inga långsiktiga effekter på dödlighet, sjuklighet eller sjukfrånvaro. För att ta reda på det, studerade de nyligen insamlade historiska data om det gradvisa genomförandet av skolmåltider i svenska kommuner mellan åren och Forskarna valde det årsintervallet eftersom det saknas information om startår för kommuner som införde programmet innan Övriga kommuner över stycken vid den tidpunkten hade redan infört programmet innan Forskarna kopplade dessa historiska uppgifter till administrativa register som täcker befolkningen sett till grundskolelever; cirka 1,5 miljoner elever födda — De uppskattade skollunchernas inverkan på ett rad olika demografiska faktorer, med hjälp från register för inkomst, utbildning och militär tjänstgöring, liksom sjukhusvistelser, födelseår och dödlighet med mera.
Måltiden skulle ge en tredjedel av detta dagliga kaloribehovet. Reformen gjorde skolmaten näringsriktig samt lika för alla.
Skolmat varje dag gav eleverna högre inkomst
Reformen gynnade alltså varenda elever, från såväl fattiga som rika familjer, säger Petter Lundborg. Skollunch infördes stegvis ifrån mitten av fyrtiotalet. Elever som fick mat i skolan under hela grundskolans nio år blev nästan 1 cm längre, utbildade sig längre samt gick oftare på universitet jämfört med studenter utan tillgång till programmet. De elever likt fick skolmat hela skoltiden blev längre, studerade mer och fick högre inkomst, visar undersökning.
Programmet infördes i ett rikt land, var skolbarn inte saknade mat på bordet, dock där föräldrarna saknade kunskap om hälsosamma matvanor. Skolmaten ger inte bara mättnad för stunden. Barn på landet med lång väg bostad, åt oftast kall medhavd mat som mejeriprodukt och smörgåsar som lunch i skolan.
Om svensk skola och utbildning
Programmet kom mot eftersom att det fanns en oro ovan kvaliteten på den mat som svenskarna åt. Forskarna kan nämligen visa att skolmaten gav betydande långsiktiga fördelar, där elever som fick skolluncher under hela grundskoleperioden fick tre andel högre livstidsinkomst jämfört med de som blev utan. Våra resultat visar betydande långsiktiga ekonomiska fördelar med den svenska skolmaten. Skollunchprogram äger betydande långsiktiga fördelar för elevernas utbildning, allmänna hälsa och livstidsinkomst, visar forskare i nationalekonomi och medicin i en studie, publicerad inom The Review of Economic Studies.
Petter Lundborg och Dan-Olof Rooth — som genomfört studien tillsammans med läkaren Jesper Alex-Petersen — menar att deras resultat är relevanta för flera västländer i dag, även om det svenska skollunchprogrammet rullades ut under och talen.
Läs om hur redaktionen jobbar. Det ville vi ta reda på, säger Petter Lundborg, professor i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Men påverkade den nya skolmaten elevernas välmående ur en långsiktigt perspektiv? I andra länder, som inom USA och Storbritannien, erbjuds fattiga elever mat i skolan, medan övriga elever får betala själva. Trots de stora potentiella vinsterna med skolmåltidsprogram från olika slag, och trots att de funnits sedan talet i olika former i land i norden, Sverige, Storbritannien och USA, har det varit svårt att utvärdera sådana program.
Elever ifrån fattiga familjer har sex procent högre livstidsinkomst och elever från de andra hushållen besitter ungefär två procent högre livstidsinkomst. Men faktum är att det var en mycket medveten satsning när Sverige införde gratis skolmat ett gång i tiden. Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Det överensstämmer med enstaka tidigare studie, där man fann att testresultaten bland elvaåringar ökade redan under det inledande året efter införandet av näringsrika skolmåltider inom samband med Jamie Oliver-kampanjen i Storbritannien, säger Dan-Olof Rooth.
Forskarna ville ta reda vid vilken långsiktig effekt som satsningen på skolmåltiden fick. Statsbidragen för skolluncher togs bort dock då hade i princip alla kommuner infört fria skolmåltider. Undersökningar visade att barn ofta åt vitt bröd och kaffe, te alternativt varm choklad till frukost. Men, effekter från skolmåltidsprogram kan också uppstå genom faktorer likt inte har med näring att göra. dem politiska besluten kom därför att inkludera krav på att skolan skulle servera varm, näringsriktig mat till eleverna.
Studien visar bland annat att både pojkar och flickor som tog del av skolmåltidsprogrammet under hela sin skolgång blev längre än de som inte ägde tillgång till programmet, vilket tyder på vikten av näringsriktiga måltider. Maten skulle vara varm och näringsriktig, i stället för de mackor som barnen fick med sig till skolan. Med andra ord: att gemensamt se mot att barn äter bra, lönar sig även längre fram i livet vad gäller välbefinnande, utbildning och inkomster, säger Dan-Olof Rooth, professor i nationalekonomi på Institutet för social undersökning SOFI vid Stockholms universitet.
Högre inkomst beneath livet Men viktigast är resultaten gällande livstidsinkomst. Därför samlade forskarna även in data ifall skolfrånvaro från kommunarkiv i Sverige. Sverige, land i norden och Estland serverar sedan lång tid igen gratis skolmat, till skillnad från grannländerna Norge och Danmark, där var och en får ta med sig sin egen lunch.