Tandläkare arbetslöshet
dem som använder sådana tjänster är framför allt högutbildade storstadsbor.
Tandläkarskräck – ett folkhälsoproblem
detta råder brist på tandläkare i 18 landsting och regioner i Sverige, endast två rapporterar en balans mellan tillgång och efterfrågan. inom en exklusiv intervju med Tandläkartidningen berättar Martin Färnsten om arbetet med utredningen och hur det varit att kryssa mellan starka intressen. Vi lever allt längre och fler människor tar läkemedel som kan påverka munhälsan. dock tandläkarbristen kan beskrivas på andra sätt.
dock det kan också handla om att dem har högre inkomst, prioriterar sina tänder samt är bättre kravställare. Som stöd för sitt resonemang pekar han på att antalet person som behandlar tänder per invånare har varit i stort sett konstant de senaste tio åren. Men detta kundupplevda behovet är ännu mer svårfångat samt det beror till stor del på för att tandvård i hög grad bekostas av patienterna själva.
I dag går många människor vid undersökning en gång om året och äger ekonomiska resurser att välja dyra och tidskrävande behandlingsalternativ. Att räkna ut svenskarnas vårdbehov nära till exempel benbrott eller en viss typ av cancer är förhållandevis lätt. Tandvårdsutredningens förslag riskerar möjligheten för Sveriges privata tandläkare för att erbjuda patienterna den vård de behöver, skriver Helena Håkansson Forthmeijer, ordförande i TEV, inom ett debattinlägg.
Om många låginkomsttagare förbättrar sin ekonomi kan det innebära att en sektion som i dag väljer bort att vandra till tandvården får ekonomiskt utrymme att satsa mer på sina tänder. I dag sammanträffar ofta det kliniska och det kundupplevda nödvändigheten. Thomas Kvist har utsetts till professor inom endodonti vid institutionen för odontologi vid relaterat till göteborg universitet. Något som redan är väl känt är att välutbildade konsumerar mer tandvård än människor med kortare utbildning.
I en krönika den 14 februari ifrågasätter Chaim Zlotnik, ordförande i Sveriges Tandläkarförbund, om det råder tandläkarbrist i generell mening. Den som är 67 år och äldre ska endast behöva erlägga tio procent av referenspriset för tandvårdsbehandlingar. Både läkemedel vid ADHD och demenssjukdomar kan orsaka muntorrhet, men hur det ökande antalet diagnoser och en ökad läkemedelsförskrivning kommer att påverka tandvårdsbehovet är svårt att förutspå.
Men hur stor bristen är, och kommer att bli de närmaste åren, går inte att yttra innan man har ringat in vilka behov tandvården ska tillgodose. Andelen personer som genomgått en tandvårdsundersökning under de två senaste år har minskat sedan , och det gäller oavsett utbildningsnivå. Här finns intressanta paralleller mot hälso- och sjukvården. Det kliniska behovet från tandvård i framtiden är svårt att uppskatta även om man följer hur befolkningens tandhälsa utvecklas.
Hem » Brist eller balans? Man vet hur många som drabbas och för att alla vill ha vård så att dem blir friska. Det framgår av en nyligen tillverkad rapport från Socialstyrelsen som beräknar att detta saknas omkring tandläkare i landet. Men detta här kan naturligtvis ändras över tid, inkomstutvecklingen i befolkningen kan påverka efterfrågan på vård av tänder. Sverige har god tillgång till tandläkare jämfört med andra OECD-länder.
I en sådan inom situation är den avgörande frågan i vilken utsträckning välfärdssystemen kommer att kompensera för utvecklingen.
Brist eller balans? Många perspektiv på tandläkarbristen
Människor vill besöka tandvården så ofta detta behövs för att behålla en god tandhälsa. Däremot är det brist på tandläkare såsom söker sig utanför storstadsområdena och utbildningsorterna.
Men en förändrad uppfattning angående vad som är god tandhälsa skulle behärska få en dramatisk effekt på det kundupplevda tandvårdsbehovet. Omvänt kan en ekonomisk kris producera en växande grupp människor som inte äger råd att gå till tandvården. Andra går till tandvården mer sällan och en samling gör det inte alls. Enligt SCB uppger 80 procent av arbetsgivarna att de besitter brist på erfarna tandläkare, och knappt 60 procent upplever också en brist på nyutbildade tandläkare.
Många perspektiv på tandläkarbristen. Kalle Brandstedt. Det råder tandläkarbrist i Sverige och flera behandlingsrum står tomma. Om ett estetiskt ideal växte sig starkare så att raka samt vita tandrader uppfattas som en viktig statusmarkör i stora delar av befolkningen så skulle efterfrågan på tandvård öka radikalt. Det kunna bero på att de har fått förbättrad tandhälsa, men det är kanske mer troligt att det beror på att tillgängligheten minskat i vissa delar av landet.
Tillgänglighet existerar en viktig faktor. Han har lett utredningen om ett förstärkt högkostnadsskydd i tandvården. inom den välutbildade delen av befolkningen har detta vuxit fram en ökad efterfrågan på vårdkontakter vilket riskerar att sluka så mycket tillgångar att hälso- och sjukvårdens prioriteringar påverkas. Nätläkartjänsten Kry och andra digitala vårdcentraler har mot exempel vuxit mycket snabbt trots att dem medicinska behoven inte har ökat.
Men inom primärvården finns, liksom i tandvården, ett patientupplevt vårdbehov som komplicerar planeringen och prioriteringarna.