Judith schalansky förteckning över några förluster
Någon gång är det egna barndomsminnen.
Judith Schalansky Bokrecensioner. Schalansky föreställer sig vad som där utspelades när James Cook angjorde ön denna fortsätter med den kaspiska tigern, förfallna byggnader som Villa Sacchetti och Östberlins Palast der Republik, Sapfos verser eller en text angående den egenartade Armand Schulthess som samlade vid allt, precis allt, och hängde upp skyltar med påskrifter i träden — en relaterad till anarkism eller anarkister encyklopedi i skogen — bokstavligen.
I sin tur beror vår kunskap om världen från det som blev kvar, resterna. Liksom tillsammans med de tidigare böckerna har Schalansky formgivit även denna. Varje framsteg och all utveckling innebär att något går förlorat.
Förteckning över några förluster
Anmärkningen kan läsas som en algoritm för bokens projekt. Sammantagna anvisar Schalanskys katalog hur det vi kallar kulturarvet skulle behärska se helt annorlunda ut. Publicerad Följ ämnen i artikeln. Schalanskys särart märks även i föreliggande bok — essäer? I den mer essäistiska Atlas över avlägsna öar fick 50 öar varsin liten historia utifrån tillgängliga, oftast knapphändiga, kunskaper. Döden är vad liksom möjliggör arvet och minnet.
Valfrändskaper närmare inom tiden är Jorge Luis Borges eller W G Sebald , författare som överskrider gränsen mellan sakprosa och fiktionslitteratur.
Judith Schalansky — Förteckning över några förluster
Sakligt, detaljerat samt inkännande beskrivs alla dessa förluster från olika perspektiv. I ett förord resonerar Schalansky angående döden och minnet: allt är redan sopor och ruiner, att skapa är att förstöra, även det som sker inom historiedisciplinerna. varenda förlustavsnitt inleds därefter med ett tryck inom svart på mörkgrått papper där man inom rätt belysning kan skymta ett objekt liksom hör samman med texten.
Texterna är ungefär lika långa, men av skiftande karaktär. Judith Schalanskys Förteckning över några förluster är hennes tredje bok i svensk översättning. Den förra, Giraffens hals , var en regelrätt långnovell om en misantropisk lärare i en östtysk avfolkningsbygd några år efter murens fall. inom stället omger vi den med minnesritualer. Ruiner, utrotade djurarter, havererade mänskliga projekt, försvunna skrivna verk eller sjunkna öar — allt är fragment av vilka vi konstruerar vårt arv samt vårt minne.
Oftast stöder sig Schalansky vid böcker och kartor, emellanåt fantiserar hon in sig själv på en plats i ett annan tid. Slumpen och nyckfullheten framhävs; liksom tar vi del av ett forna tiders kuriosakabinett, eller slår upp en avhandling ifrån talet där en del är sant, annat obsolet, och en del rena fantasier. samt den enda platsen för minnet av varenda förluster är böcker. De må samla damm i mörka bibliotek sekel efter sekel, dock denna oöverskådliga avfallshög är det enda för att hålla sig till när världen försöker minnas hur allt var som det var, samt samtidigt, som i Schalanskys utsökt underhållande litteratur, inse att allt som var — historien, det kollektiva minnet — också var någonting helt annat.
Människan är en av erhålla varelser som inte överlåter döden åt naturens nedbrytningsprocesser.