Största möjliga nytta för största möjliga antal
dock samtidigt som longtermismen bottnar i ambitionen för att hjälpa människor tycks den kunna leda mot kontroversiella slutsatser: Kan det vara rätt för att offra ett barn som behöver hjälp denna plats och nu för att i stället producera förutsättningar för att många fler barn bör få leva långt in i framtiden? dock om du måste välja mellan att rädda ett barn i dag eller att rädda en miljon barn om tusen år, vad skulle du göra då?
Effektiv altruism? Händelser eller teknologier som kan utplåna mänskligheten alternativt göra framtiden permanent dålig. Rörelsen sysslar även med karriärrådgivning för att hjälpa människor för att hitta arbeten som gör ett positivt avtryck i världen. Han blev känd för allmänheten med sin bok Superintelligens på svenska samt sommarpratade han i Sveriges Radio P1. Nick Bostrom bygger vidare på resonemang från den brittiske filosofen Derek Parfit — I en exempel ställer han upp tre scenarier på grund av mänsklighetens framtid:.
Earning to give handlar angående att satsa på att skaffa sig sålunda stor inkomst som möjligt för att behärska donera desto mer, snarare än att jobba direkt med välgörenhet eller opinionsbildning. William MacAskill har definierat longtermism som synsättet att ett av de viktigaste moraliska prioriteringarna i vår tid är att påverka framtiden i positiv riktning. Bild: Getty images. Om bara några få överlever kan deras efterkommande kanske räknas i kvadriljoner, och att utplåna alla dessa liv vore ofantligt mycket sämre än för att bara döda alla nu levande människor.
detta är svårt att undgå logiken, säger Karim Jebari, filosof vid Institutet för framtidsstudier inom Stockholm. Man kan säga att longtermismen ger framtiden mycket högre prioritet än vad vilket annars är brukligt.
Samhällsnytta före individens rättigheter i Sveriges coronastrategi
Om du ställs inför möjligheten att rädda ett barns liv måste du göra det, skulle många säga. en synsätt som poängterar att den långsiktiga framtiden är en av de viktigaste moraliska prioriteringarna i vår tid. Longtermismen har vuxit fram ur effektiv altruism-rörelsen, som utvärderar filantropiska insatser för att optimera möjligheterna för individer för att göra världen bättre. Kanske bör den moraliska cirkeln också omfatta djuren och miljön, menar Peter Singer.
Framtidens liv är lika verkliga som våra, resonerar filosoferna, även om oss inte kan se dem eller känna mot något om dem. Existentiell risk? Nick Bostrom arbetar även han vid universitetet i Oxford, och han är grundaren av Future of humanity institute. Nästa steg blir att omfatta också människor som inte lever ännu. fanns och en förstår sig på att bry sig om sina närmaste, men kretsen likt vi bryr oss om kan utökas.
detta syftar på sådana risker som skulle behärska utplåna mänskligheten helt eller göra framtida människors liv mycket dåligt. William MacAskill har även tillsammans med filosofen Hilary Greaves formulerat enstaka starkare variant som kallas strong longtermism samt som säger att den långsiktiga framtiden rentav är den allra viktigaste frågan. Inom strong longtermism går man längre och säger för att framtiden är den allra viktigaste moraliska prioriteringen.
Något som gör longtermismen till mer än ett ämne för akademiska seminarier är för att den utvecklats i miljöer som stöds ekonomiskt av techmiljardärer som Elon Musk och Skype-grundaren Jaan Tallin. Bedömningarna av vad som existerar mest effektivt grundas på beräkningar av väntevärden, där sannolikheten för ett visst utfall multipliceras med effekten. Den sortens frågor ställs vid sin spets inom longtermismen , en filosofisk strömning med ambitioner att skapa en god framtid i det riktigt långa loppet — därav namnet — men som skapat diskussion långt utanför filosofernas kretsar och ända mot Aftonbladets kultursida.
Människors liv på andra sidan jorden är värda lika mycket som liv här. Ordet longtermism myntades omkring av numeriskt värde nyckelpersoner inom effektiv altruism, filosoferna William MacAskill och Toby Ord vid University of Oxford. En rörelse som lutar sig mot evidens och rationella övervägningar för att göra således mycket gott som möjligt. Men då besitter man inte tagit hänsyn till framtida generationer.
Även om Karim Jebari själv arbetar tillsammans med frågor om framtiden är han noga tillsammans med att påpeka att han inte skulle kalla sig själv för longtermist. De säger för att det är mer effektivt att rikta angående resurser som vi använder till att motarbeta lidande i dag, och använda dem mot sådant som ska gynna framtida människor, säger Karim Jebari. Longtermism har även kommit för att beteckna en subkultur eller en ideologi såsom driver dessa frågor.
Därför sätter longtermisterna framtiden före nuet
Begreppet existentiell risk introducerades från den svenskfödde filosofen Nick Bostrom i start av talet. Då blir det en moralisk skyldighet att se till att dessa liv inte hotas. Techmiljardärernas luftslott, eller vägen mot ett framtida lyckorike? Många anhängare väljer för att avlägga löften om att löpande donera ett viss andel av sin inkomst till produktiv välgörenhet. Eftersom de överlevandes ättlingar har potential att bli otroligt många blir skillnaden mellan de dåliga alternativen enormt stor.
För den som bara tänker på den närmaste framtiden är alternativ 2 och 3 ungefär lika katastrofala, för det är ungefär lika flera människor som dör. Den australiensiske filosofen Peter Singer har pekat på hur den moraliska cirkeln genom tiderna har vidgats till för att omfatta även människor långt borta som oss aldrig har mött. Några av de risker som studeras är artificiell intelligens, vissa sorters potentiell nanoteknologi, syntetisk biologi, kärnvapenkrig och klimatförändringar.