Fjärilar livslängd
beneath puppstadiet är insekten i regel inaktiv. dem är bara intresserade av att hitta enstaka eller flera partners att para sig tillsammans med och om de är honor, måste dem också lägga så många ägg som möjligt innan de dör. Även om puppan knappt kan röra sig och absolut inte flyga, kan man tydligt se blivande vingar, ben och antenner med mera. Till exempel besitter de båda käkar. Ur ägget kommer ett liten larv.
De flesta larver äter gröna blad av någon växt, som då kallas fjärilens värdväxt. Fjärilarna är den näst största ordningen bland insekterna. Vissa primitiva fjärilar äger käkar. Många arter saknar helt förmågan för att äta. Förvandlingen kallas förpuppning och föregås hos många arter av att larven spinner in sig i en kokong. Taxonomer lägger nära klassifikationen stor vikt vid hur vingribborna existerar arrangerade under vingfjällen på en fjäril.
dem mest primitiva fjärilarna, käkmalarna , har flera gemensamma drag med nattsländorna. För de flesta fjärilsarter sker detta cirka fyra gånger. Detta är i sig inget annat än ännu ett skinnbyte men kontrasten mellan puppa samt fjäril är om möjligt ännu större än den mellan larv och puppa. Gemensamt till alla fjärilar är att de föds ifrån ägg. Fjärilar Lepidoptera är en ordning bland insekterna. I stället blir insekten en tämligen orörlig puppa.
Nästan alla arter har även sugande mundelar, ofta i form av ett hoprullad snabel. Äggen befruktas i samband tillsammans med att de läggs och tar allt ifrån några dygn upp till flera månader vid sig att kläckas.
Fjärilar (Lepidoptera)
Utöver dem med vingar, finns några arter där åtminstone honan saknar vingar. Mellan skinnbytena talar man om olika larvstadier. Denna gång är detta inte en ny larv som kommer fram ur det gamla skinnet. Den kan varken klättra, krypa eller äta. Världens största insektsart till vingytan är herkulesspinnaren Coscinocera hercules. Ordningens namn Lepidoptera kommer från grekiskan och betyder "fjälliga vingar".
Totalt finns det ungefär arter inom ordningen, varav över 5 är förekommande i Europa och 2 i Sverige. inom själva verket kan puppan ses som enstaka övergångsfas från larv till fullbildad fjäril. detta vetenskapliga namnet är bildat av de gammalgrekiska orden lepis fjäll och pteron vinge. dem bildar tillsammans överfamiljen Amphiesmenoptera. De utgör en litet delträd, 20 arter, mitt i fjärilarnas stora släktskapsträd.
Detta kan ofta vara svårt att se, utan att först avlägsna samtliga vingfjäll och därmed förstöra vingarnas färgmönster. mot ordningen räknas alla insekter med två par vingar, mer eller mindre täckta av små så kallade vingfjäll. Eftersom larvens skinn ej kan växa mer än till en viss gräns, måste larven ibland ömsa skinn. Denna ordning delas upp i omkring familjer. Fjärilens viktigaste funktion är att föröka sig.
Slutligen kläcks den fullbildade fjärilen en så kallad imago ur puppan. På grund av detta mycket stora antalet arter är också antalet olika strategier för överlevnad stort. Fjärilarna existerar indelade i ett stort antal olika familjer av vilka många också är representerade inom Sverige.
Fjärilar: Hur länge lever de samt vad är deras livscykler?
Fjärilarna är systergrupp till nattsländorna. När larven har ätit färdigt och inte behöver växa längre, sker ytterligare en skinnömsning. Världens största fjäril till vingbredden är nattflyet Thysania agrippina. Den grupp man oftast tänker på i samband med fjärilar kallas dagfjärilar. Andra lever inuti stammen vid växter och några arters larver är mot och med predatorer. Fjärilens larvstadium är den tid då fjärilen växer i storlek.